Facebooks första reklamfilm

Facebook firar 1 miljard (!!) användare genom att visa sin första reklamfilm.
Enligt Zuckerberg är videon skapad för att hedra och hylla både facebook, dess användare och traditioner som för oss närmare varandra, och för att “uttrycka vad vårt syfte är på jorden”.
Det ni!

Instagram

Att konstatera: Jag är helt fast i Instagramträsket.
Det är ju alldeles fantastiskt vad roligt det är.
På mina bilder ser man oftast saker man kan äta, någon slags dagens outfit (eller snarare dagens colour statement) och olika djur.

Om du har Instagram – let me know it!
Jag heter (såklart) lisasfanclub om du har lust att stalka mig.
Och det har du nog.

Facebook ligger nere

Herrejösses, hur ska svenska folket hantera denna omfattande kris?

  • Kan det vara så att man får hålla ett krismöte på arbetsplatsen för att stilla alla oroliga medarbetare?
  • Kan det vara aliens som har hackat sig in för att kunna ta reda på allt där finns att veta om mänskligheten?
  • Kan det vara så att för varje minut som Facebook är nere, så ökar arbetsmoralen med 1%?
  • Kan det vara så att Aftonbladet skriver några rader om FACEBOOKCHOCKEN som drabbade Sverige denna dag, nådens år 2012?

Denna oliiidliga spänning jag känner just nu, alltså.
Och detta plötsliga toksug efter sockerkringlor.
(Måste köpa jäst och hjorthornssalt efter jobbet.)

#tweetupvarmland

Efter en sen fredagkväll på Twitter dök det upp en förslag om ett twitterevent i Karlstad. Och det var sannerligen inte en dålig idé!

Jag, Gunnar och Viktor slog våra tangentbord ihop och började styra upp en värmländsk twitterfest av aldrig tidigare skådat slag. Om en månad är det dags för #tweetupvarmland. Den 11 februari kl 18.00 möts vi på Karlstad CCC. Där blir det middag och nätverkande och annat trevligt.

Här följer du Tweetup Värmland på Twitter, här anmäler du ditt intresse om du vill vara med och här kan du höra lite om eventet på radion.

En elefant glömmer aldrig

Jag älskar Internet.
På riktigt. Om Internet var en människa skulle jag antagligen vara lika galen som en galen Beatlesgroupie. Men allt kan inte bara vara regnbågar, smultron och rosa fluff – så nu ska vi prata om Internets mindre fina sidor; de vi själva väljer innehållet till.

Är du medveten om dina digitala fotspår?
Har du googlat dig själv någon gång? Vet du vad hittar?
Har du tänkt på hur ditt Facebook-jag ser ut och uttrycker sig? Kan du stå för det?

En elefant glömmer aldrig, sägs det.
Samma sak gäller Internet. Internet glömmer aldrig.
Du kan sluta använda nötta fraser som att ”det jag inte minns har inte hänt” eller ”det som händer i _______, stannar i ______”. Sanningen är snarare att ”om det inte finns på Internet kan inget veta om det”.
Men oftast finns det där.
En statusuppdatering på Facebook, en bild du taggats i, ett blogginlägg, en incheckning.
Jodå, det finns där.
De senaste åren har det flera gånger rapporterats om personer som fått sparken från sina jobb på grund av vad de har skrivit på Facebook, eller vad de har skickat för mail, eller vad de har bloggat om, eller vad deras arbetsgivare har hittat någonstans i något av Internets avlägsna hörn. Det här är inget som förvånar, egentligen.

Det som däremot gör mig förvånad är hur mina vänner gladeligen lägger upp allt från rövbilder till statusuppdateringar som ”Hatar det här! Kan det inte vara helg snart?” (helst på en måndag, under arbetstid) eller där de önskar alla sina ”nya och gamla ligg ett gott nytt jävla år”. Det ska inte behöva krävas en kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap för att förstå att det varken är snyggt eller smart. (Och att den där rövbilden kan komma att bita dig just i röven.)

Ska vi försöka göra 2012 till året då svenska internetanvändare blev lite smartare?
Snälla?

Låtsaspolis på Twitter

Det här känns så himla märkligt.
Någon har, under väldigt lång tid, ”lånat” Polismyndighetens identitet på Twitter och minst sagt gjort det fullt ut. Jag höll på att sätta kakan i hakan när jag förstod att det är någon helt annan än polisen som twittrar under @KarlstadPolisen.

Min inre moraltant gallskrek ”FÅR MAN VERKLIGEN GÖRA SÅ!?”. Och det får man såklart inte. Men ändå… Efter att läst konversationen mellan @GunnarBark och @KarlstadPolisen förstår jag att låtsaspolisen anser att hen levererar någon slags public service och handlar i allmänhetens tjänst, troligtvis som en liten protest mot (eller komplettering till) Polisens antidialog på Twitter.
Och jag kan förstå det. Till viss del.

Det allra bästa som kan komma ur det här är att den riktiga Polisen i Karlstad, eller Värmland, faktiskt börjar twittra aktivt i stället för det passiva RSS-flödet de använder nu.

Här kan ni läsa mer:
Länk till VF
Länk till VF igen

Och som en liten motsats:
Polisen hårdsatsar i sociala medier

Godkänd, fantastisk och underbar

C-uppsaten är godkänd och jag tänker fira tills jag tröttnar.
Så himla fint!

För de som inte vet vad den handlar om, tänker jag bjuda på det allra första avsnittet;

”Internet är en fluga som kanske blåser förbi. Jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet.”

Ines Uusman, 1996, IT-minister

För 15 år sedan uttalade sig den svenska IT-ministern om internet enligt ovan. Sedan dess har det hänt oerhört mycket. Sociala medier, ständigt förnyade tekniska möjligheter, surfabbonnemang till mobilen och den ständigt återkommande kommentaren ”Jag såg det på Facebook” har öppnat upp för ett nytt kapitel när det gäller kommunikation, inte minst mellan offentlig förvaltning och medborgare. Dagens sociala medier som Facebook, YouTube, Twitter, Flickr och bloggar har skapat nya vägar för sociala nätverk och kommunikation och används av miljontals människor i hela världen (Kaplan och Haenlein, 2009). Med andra ord har offentliga förvaltningar möjlighet att hitta fler och nya vägar att kommunicera med sina medborgare, men trots möjligheterna använder många svenska kommuner ändå inte sociala medier i sitt kommunikationsarbete.

I slutet av 2010 utförde Sveriges kommuner och landsting (SKL) en kvantitativ undersökning bland Sveriges kommuner och landsting om användandet av sociala medier. Undersökningen visade att 60 % av de svarande använder någon form av sociala medier i sin externa kommunikation, och att det huvudsakliga syftet med kommunikationen är dialog med medborgare, följt av nyhetsförmedling och omvärldsbevakning. De flesta kommuner och landsting svarade att Facebook är den kanal där öppenhet och möjlighet till dialog upplevs starkast.

Bland slutsatserna i deras undersökning finns en efterfrågan på handfasta tips och riktlinjer för att arbeta med sociala medier. SKL har gett ut juridiska riktlinjer, men det finns ingen generell policy för kommuners externa kommunikation i sociala medier.

De kommuner som svarade att de inte använde sociala medier angav att orsaken främst var att de planerade att börja, men att de inte hade kommig igång. Resursbrist var det näst populäraste svarsalternativet på den frågan. De aktiva kommunerna uppmanar till användning av sociala medier, men påtalar vikten av att börja med att ta fram strategier och riktlinjer för arbetet först.

Därför har vi har valt att skriva vår c-uppsats om hur tre olika kommuner arbetar med sina strategier och riktlinjer för kommunikation i sociala medier. Detta för att visa hur arbetet med att utforma en strategi kan gå till, vilka perspektiv de tre kommunerna som vi har träffat utgår ifrån, vad som är viktigt för dem, vilka resurser deras arbete kräver och vilka erfarenheter de kan dela med sig av. Vi har valt att inte analysera de olika strategierna, utan genom intervjuer med kommunernas facebookansvariga enbart diskutera strategierna och vikten av att ha strategiska dokument. Utifrån våra forskningsresultat har vi sedan tagit fram rekommendationer med viktiga punkter om vad man bör veta innan man som kommun eller annan statlig förvaltning börjar använda sociala medier. De riktlinjer som tidigare tagits av fram olika myndigheter (SKL, e-delegationen, datainspektionen) gällande sociala medier är baserade på juridiska aspekter som enbart tar upp hur kommunikationen och informationen ska hanteras, men inte hur man faktiskt kan kommunicera och föra dialog med sina medborgare i de nya kanalerna. De kommuner som finns representerade i vår uppsats är Karlskoga, Örebro och Karlstad. De arbetar med sociala medier på olika sätt utifrån de strategier de själva har utformat. Strategierna är utformade efter SKL, e-delegationen och datainspektionens juridiska ramverk, men har också formats utifrån kommunernas egna mål, syfte och resurser. I vår uppsats fokuserar vi på hur kommuner kan utforma en strategi för kommunikation med medborgarna, men också förhålla sig till de juridiska aspekterna.