Taggad: bra människa!

Hybris (igen eller bara fortfarande?)

Det är ju inte klokt vilken liten fin medievåg jag surfar på just nu!
Inte nog med att #tweetupvarmland fick plats i både lokalpress och radio, jag har dessutom fått lite utrymme i P3 idag.
Här kan du höra mig ge tips till personer som funderar på att starta eget.

Nu ska jag (som en automatisk reaktion på ovanstående) springa runt i lägenheten med händerna över huvudet och jubla och älska mig själv, äta ett knäckebröd, gå med hundarna, åka till stallet, vara på möte, laga mat, äta mat, krama min man och sedan landa i soffan. Min kvällskurs är nämligen inställd idag, så jag ska ta mig tid att ligga på rygg i soffan och äta choklad medan jag ser på Pan Am.

Jag är till bredden fylld med härlig energi, kreativitet och massor av hopp och förväntningar.
Den här veckan kommer att bli toppen!

Tweetupvarmland!

Igår var det äntligen dags för #tweetupvarmland!
Det blev så himla bra!
Det var så många fina twittrare som kom och minglade och skrattade och åt och drack och bidrog till att stämningen var i topp nonstop. Jag är löjligt stolt över vad jag, Viktor och Gunnar har åstadkommit och det har varit så roligt att jag vet att vi snart kommer att göra det igen.

Här kan man följa kvällens flöde i efterhand.
Här kan man få en statistisk överblick av #tweetupvarmland.
Här kan man höra mig prata tweetup i radion, precis en timme in i programmet.
Här kan man läsa en artikel i VF och se min snygga frisyr.




Foton från: Viktor, VF och min mobil.
Jag ska försöka uppdatera med fler bilder under dagen.

Radio

Jag har pratat om Spik med supertrevliga EllenP3 nu på morgonen och kanske till och med kan höras i radion nästa vecka. Det du!
Jag vill minnas att jag sa saker som:

  • ”Börja samla på människor, och ha det som en strategi”
  • ”Spik är min bebis”
  • ”På mitt företag har vi pyjamas som dress code på måndagar”

Heja Lisa!

Nu ska jag försöka att inte ha röstångest.
Det är ju alltid en smärre chock att höra sin egen röst från något annat håll än sin egen mun. Jag tror och inbillar mig nämligen att jag låter mer som en gäll och gnällig fjortis än en kool och sofistikerad kvinna…

Energi

Det är fredag och jag är till bredden fylld med energi.
Det är så skönt!
Klockan 07.06 var jag på Helmia och bilen fick en spabehandling i form av service och meksmek. Efter det åkte jag till Park124, träffade Patrik och fick en supersnabb brief om ett jobb innan vi gick ner och åt frukost med resten av företagen. Där träffade jag mina fina vänner på Inova och blev bortskämd med pepp och tummar inför morgondagens jobbintervju.

Just det.
I morgon ska jag på en jobbintervju.

Den skrattande kvinnan längst bak i publiken gjorde såklart hela showen

Igår var jag och min man på stand up, Anonyma komiker var i Karlstad. Förutom männen/pojkarna på bilden var även Soran Ismail inbjuden.
Det var såklart roligt.
Stand up är roligt.
Och det är liksom själva grejen.

I nästan två timmar stod vi där (ja, stand up innebär tydligen att 90% av the audience stands up. Vem kunde ana?) och hade roligt och skrattade åt männen på scenen som skapade humor och komedi av livets mest allvarliga saker; grupptryck, kärlek, genus, monarki, rasism och samhället vi lever i.
Sorans bästa var om mysteriet kring varför män blir neandertalare i grupp; ”För varje kille som tillkommer försvinner en konsonant”. Mycket roligt.
Ola Söderholms grand finale var en önskan om att Kronprinsessan Victorias barn har downs syndrom och hur mycket det skulle gynna vår monarki att ha en mongokung. Tur för honom att han i alla fall var rolig innan det…
Ahmed Berhan var en positiv överraskning, mest på grund av att jag inte hade några som helst förväntningar, i sin tur på grund av att jag inte hade/har en susning om vem han är. Nu vet jag att han är rolig. Och lite läskig. Och att han älskar sprit.
Där ser man.
Kodjo var fantastiskt rolig. Och snygg. Och rolig. Och snygg. Han pratade mycket om fisar och alla skrattade gott och kände igen sig och det var sådär pinsamt/roligt som det blir när man pratar om fisar.
Björn Gustavsson var som ett enda stort antiklimax. Jag hoppas att det är meningen att det ska vara så, för att minska hypen kring honom och bevara hans goda mentala hälsa etc. (Men jag bara älskar karaktären Benjamin!)

Men det roligaste av allt var inte någon av männen på scenen.
Det roligaste av allt var kvinnan längst bak i publiken, hon som skrattade ett hysteriskt fulskratt som hördes över hela lokalen. Dessutom gärna några sekunder efter att alla andra hade skrattat färdigt, så att hon fick ett soloskratt och allas omedelbara uppmärksamhet. Och sen skrattade publiken igen, med och åt den lyckliga hyenakvinnan där bak. Det hela var en enda stor skrattfest och vi hade inte lyckats hälften så bra utan henne. Hon stal showen helt och hållet och satte guldkant på vår kväll.

Informatörsdagen 2012

Av en slump upptäckte jag att Informatörsdagen 2012 närmar sig.
Det är knappt en månad kvar och jag blev väldigt taggad när jag såg vilka föreläsare som kommer i år:

Marcus Birro
Jesper Falkheimer
Nina Wadensjö
Bo Bergström
Hanna Stjärne

Och ja, Birro kanske kan kvitta – men Bo Bergström kommer!
Han är bra!
Jag har varit på en av hans föreläsningar förut och det dröjde inte längre förrän jag satt och grät av hans storhet och kloka ord och hans sätt att se på världen, formen och innehållet.

 

(Det kan förvisso tänkas att jag är relativt lätt att beröra när man talar vackert och genuint om saker som ligger mig varmt om hjärtat. Men ändå. Hur ofta går man på en föreläsning och får en uppenbarelse och ett Halleluja moment att spara i resten av sitt liv?)