You don’t say?

Saker jag kan bli helt tokigt störd och/eller oerhört road av:

  1. Enmansföretag med storlekskomplex som skriver ”Om oss” eller ”Kontakta oss” eller ”Vi kan hjälpa dig med ____” eller ”Våra tjänster” och liknande på sin hemsida. Det finns medicin för sånt, kontakta en psykolog och få hjälp att reda ut din dissociativa identitetsstörning.
  2. Företag som under rubriken ”Kontakt” i menyn på hemsidan listar adress, telefon, email, öppettider, karta och -håll i er- adressen till deras hemsida. Ofta komplett med länk till hemsidan. Som jag alltså redan besöker när jag läser kontaktinformationen. Vad är grejen?
    Det är ungefär som att ha en telefonsvarare som säger ”_________ kan inte ta ditt samtal för tillfället, men lämna gärna namn och nummer efter pipet. Du kan också prova att nå _______ på telefonnummer ________ (det vill säga exakt samma nummer som en alltså redan har ringt).”
    Så idiotiskt.

Blinga det som blingas kan

 

Eftersom jag är expert på att tappa bort mina linslock har jag vidtagit åtgärder för att hålla ordning på dem i form av bling. Så himla mycket roligare och finare och från och med nu vill jag verkligen inte tappa bort dem.

Blinget är förresten kaviarpärlor som egentligen är till naglarna.

Ibland älskar man sin skrivare mest av allt

Under helgen har jag gjort de här roliga små korten:

Jag köpte visitkortspapper på Clas Olson, gjorde en mall i InDesign, trollade fram en QR-kod och skrev ut på min nya, fina, trevliga skrivare.

Den heter Epson Expression Photo XP-750 och kan typ ALLT. Den har wifi och minneskortläsare och menyer jag förstår. Den kan printa på kuvert, CD-skivor, specialpapper, fotopapper – i alla möjliga udda storlekar, plus att den kan scanna och kopiera. Dessutom har den 6 olika färgpatroner och jag behöver aldrig komma ihåg en enda krånglig kod, utan bara köpa de med en elefant på. Så briljant! I love it very, very much.

Skrivare har tidigare varit en sån där grej jag undviker, för det finns ingenting i världen som kan framkalla samma reaktion hos mig som en skrivare som krånglar. Jag blir helt svettig bara jag tänker på alla gånger jag har stått och slitit mitt hår med tårarna sprutandes av frustration över en jäkla skrivare…

Hur som helst, den här är bäst och jag kan varmt rekommendera den. QR-koden fixade jag hos Visualead.com och det är gratisvarianten. Om man skannar den så kommer man till… Ja, vad?

 

Hårigt värre

Nästa vecka ska jag och Apan sätta in lite glada färger i mitt hår. Det ska bli så spännande! Jag tänker… ljusrosa, vitt, orange och kanske en knallrosa.
Mhm.

Jag har efter cirka hundra år av hårmisshandel sparat och sparat och sparat ut mitt hår så att det numera består av 100% naturligt blond. Det är skönt och starkt och får solslingor på sommaren. Men det är ju lite tråkigt.

I min ungdoms glada dagar hade jag allt från guldblond och hysteriskt superblonderat till rosa toppar (låångt innan 2012 när dipdye var koolt) och knallrött svall. Har även haft lila slingor i fyra olika nyanser en gång. Och redan på mellanstadiet piffade jag till mig med lite slingor, målade med mammas mascaror (i grönt och blått. Det var tider det). Jag och färg i håret går way back, så att säga.

(Och ja, så sent som i somras hade jag toppar som var väldigt orange. Det var kul så länge det varade.)

Håret på bilden är slingor i någon slags plast, med clips.
Köpes på ebay för billig peng.

Informatörsdagen

Åh, vad skönt det är när nördar (eller likasinnade, då. Potato, potato) samlas och umgås!

I dag satte jag på mig kjolen åt rätt håll och åkte till universitetet vid lunch, det var nämligen dags för den årliga upplagan av Informatörsdagen.

(Fegade dock ur helt beträffande grönheten och bytte till rosa strumpor och blå kjol)

Jag hade inte bokat plats, eftersom jag ärligt talat inte tyckte att programmet var så lockande i år, men droppade in under lunchen för att mingla något varv med gamla klasskompisar och kollegor, branschvänner och annat fint folk.

Det var oerhört skönt och upplyftande! Jag och Chatarina hade härliga diskussioner, jag lyckades lägga ett tredimensionellt tetrisplus hos Unionen (bragden!), åt en god brownie och pratade med så många trevliga personer att tiden liksom bara rann iväg. Den inplanerade timmen blev tre timmar och till slut var jag tvungen att smita hemåt för att undvika parkeringsböter.

För att toppa ruset efter dagens energi och inspiration blir det pannkakor till middag. Onsdagsfestligheterna når ständigt nya höjder!

Halland, härliga Halland!

Woopidoo!
Jag är i Halland och hälsar på mina föräldrar.
Eller ja… Just nu hälsar jag mest på deras hus eftersom de inte är hemma, och inte kommer att dyka upp än på jättelänge (Typ. Allt är relativt).

Så jag sysselsatte mig med ritplattan en stund.
Jag hade ambitionen att göra en tjusig häst, eftersom det är i princip det enda jag kan rita på frihand utan att dö av skam, men i stället blev det den här busiga figuren:

Gölle!

Och på tal om gölle har jag en bra luggdag och en altert uppsyn efter 4 timmars bilresa: